.
JUGOVINIL
.
Bakom denna grindstuga väntade ett kroatiskt äventyr med jugoslaviska rötter.
Anonymt. Är väl det mest passande ordet för detta industrikomplex. Anonymt eftersom det inte finns någonting kvar som kan ge ledtrådar om vad man tillverkat. Anonymt för att det ligger nedanför en, förvisso mycket trafikerad men liten väg en halv kilometer från motorvägen där det mesta av den långväga adriatiska biltrafiken längst med kusten rullar fram.
Anonymt för oss nordeuropéer eftersom vi aldrig varit i kontakt med Jugovinils produkter, de handlades inom östblocket. Vad som drar till sig blickarna är ett stort tak, med hål i, krossade fönsterrutor och lite mossa som för ett nyfiket öga talar om att det här ska du stanna upp inför och utforska.
.
En vinylfabrik med planekonomiska rötter
Desto roligare är ruinerna, de är befolkade, inte av hemlösa eller tiggare utan av en kelsjuk hund, ett ulligt får och ett antal hornbeklädda fyrbenta antilopstora djur alla med hög social kompetens och stor nyfikenhet. Riktigt vad de livnär sig av eller varför de är här är obegripligt, de skrämmer i alla fall inte iväg några tvåbenta besökare. Hunden har i alla fall tagit på sig rollen att vara ordningsman för de andra djuren.
Kanske inte det man väntar sig i en övergiven inhägnad industriruin
Jugovinil tillverkade vinyl, inte gamla LP skivor med spår i utan mjuk vinyl som användes till väskor och barnvagnar, så långt har jag kunnat utläsa av reklamen
Norra hallen ljuset flödade in från utslagna fönster och hål i taket
Jugoslavien som ingick i östblocket och nyttjade planekonomi hade ett system som kallades arbetarnas självförvaltning, ett demokratiskt system för arbetarstyrda företag. Iden var att arbetarna på företagen även skulle delta i företagens administration för en demokratisk styrning av företagets ekonomi. Tanken var ökad förståelse och effektivare styrning även om resultatet kanske inte alltid blev så som önskat. Detta var i alla fall ett motsatt system till Rudolf Meidners system med ”löntagarfonder” där det var fackföreningarna och deras nomenklatura som skulle äga och styra företagen, det systemet sjösattes som bekant aldrig.
Stora meterbreda avlånga hål i golvet, maskinerna stod väl i källaren och var högre än källarplanet.
De anställda valde ett arbetarråd med representanter som satt i någon form av styrelse under två år. Det jugoslaviska systemet var i förhållande till de andra planekonomierna i öst mer framgångsrikt vilket ska ha berott på att de som arbetade på företagen kunde sin marknad bättre och bättre kunde förutse vad deras kunder ville ha än vad några planekonomiskt välutbildade politruker och produktionskommittéer någonsin kom i närheten av.
Det växter gröna saker på golvet, undrar alltid hur dessa ”grönsaker” överlever. Det gäller att se vart man sätter fötterna.
Någon anatomiskt kunnig som kan tala om vad detta är, en tandrad, ca 25 cm, men från vad.
Företagen kunde agera väldigt självständigt men var ändå tvungna att ta hänsyn till och uppfylla femårsplanerna, staten ägde, de anställda styrde. Konflikterna däremellan kan inte varit helt olika de vi i vanliga fall ser mellan vår egen arbetsmarknads parter när det ska förhandlas. Där var där som här, med eller utan miljöhänsyn och certifieringar etc. Så länge det strejkas för högre reallön måste det produceras mer. Högre reallön kan på sikt enbart användas till mer konsumtion. Vad som konsumeras bestäms som bekant av givet utbud och efterfråga.
En ensam processmaskin har lämnats kvar i källaren
Detta betydligt friare system med att styra och administrera företag ledde under Stalins tid till viss konflikt med Sovjet som var ryggraden i planekonomierna och Jugoslaviens största handelspartner både för export och import. När den skallige Nikita Chrusjtjov blev generalsekreterare så lugnade konflikten ner sig och livet gick vidare. Uppenbart var det jugoslaviska systemet bättre på att utnyttja resurser än det renodlat sovjetsocialistiska.
Förklaringen till hålen i golven, dessa stympade maskiner fick nederdelen kvarlämnad
Ett antal samverkande faktorer ledde till det oundvikliga slutet för staten Jugoslavien.
(1) Förutom en död diktator, Tito som höll samman landet så hade öst sin egen oljekris.
(2) med stigande energipriser som följd och bristande anpassning från Industrins sida. Energihushållning var inte den bästa i östblocket och så länge Rumänien och Sovjet kunde leverera billig olja kunde välståndet öka och den ofta ineffektiva energikonsumerande industrin fortsätta sin produktion. Men först sinar de närbelägna rumänska oljekällorna, samtidigt så bromsar den sovjetiska ekonomin och energiproduktionen in.
.
Välkomstkommiten stod och väntade, lite skygga men mycket nyfikna. En ny art. Capra aegagrus perniciem ruin get .
Den här ludna krullhåriga varelsen blev ständigt jagad av en hund, det befann sig många olika fyrbenta varelser här inne.
(3) Men en planekonomi reagerar inte omedelbart på sådana bagateller som brist på och dyrare energi. Om man jämför med Cementa i Limhamn så föll den jätteindustrin på ekonomiska grunder nästan omedelbart då energipriserna steg på 70-talet. Men i öst och Jugoslavien tuffade man på.
(4) Ett årtionde tidigare hade stora delar av den yrkesverksamma och hantverksutbildade befolkningen flyttat norrut till vår del av Europa för att ta arbete inom en betydligt effektivare och därmed bättre betalande industri. Öststaterna efter kriget byggdes med färdiga sprickor i konstruktionen och eftersom det var lättare att förneka sprickorna än att fixa till dem så föll bygget efter 45 år.
.
En exotisk varelse, med rep om halsen, lite mer reserverad, men han (tror jag) höll sig på avstånd. .
Två hornklädda varelser till, mindre imponerande horn förstås.
.
De fyrbenta djurens ordningsman, den mest kelsjuka hund jag träffat. Den stackarn led uppenbar brist på socialt sällskap och ville bli klappat och kliad hela tiden
(5) Kommuniststaternas stegvisa krackelering kröntes med Gorbachov inträde på scenen 1985. Mindre än fem år senare hade östblockets stater blivit demokratier och marknadsekonomier i olika grad. Tjeckoslovakien delades, Östtyskland assimilerades in i Västtyskland och tappade sitt prefix: Öst. Värst gick det för Jugoslavien, krigen kring slutet av förra milleniet ledde till att de tvångsrekryterade folkgrupper och deras områden som utgjort Jugoslavien nu blev självständiga stater. Gemensamt för dem var att den tidigare öppna planekonomiska marknaden nu bestod av företag och kunder i olika länder. Nu blev det en marknad med gränser, tull och gränsbyråkrati. Lägg till att vänskapen mellan länderna inte var den bästa och…
.
Bra kamouflerad, men tveksamt om detta är rätt miljö för en ulltillverkare. Detta var en vinylfabrik.
(6) Sist men inte minst, konkurrensen från de marknadseffektiva industrierna i väst. Så för Jugovinils del gick det åt…. ja ni ver vart
Med inträdet i Västeuropa och senare in i EU så fick även Kroatien anpassa den industriella tillverkningen både med hänsyn till vad produkterna innehöll och vad man släppte ut i Adriatiska havet.
.
En eftermiddag som inte tillbringades på de vackra dalmatiska stränderna, men den här upplevelsen var roligare.
.
.
.
