Stacks Image 3179

100 2
FARTYGSMEKANO HELSINGBORG
100 2

Stacks Image 63819
Största kranen närmast är från 1933 bygd av Kockums Mekaniska Verkstad i Malmö, den mindre längre bort byggdes 1961 i Västtyskland.
Stacks Image 3194

För den som gillar att klättra är det här ett eldorado, stegar, trånga prång och de övre våningsplanen som en labyrint

Helsingborg har aldrig varit någon betydande varvsstad, visst har det funnits både stora och små varv i staden, men i Helsingborg var det handel och shipping som dominerade näringslivet. Längst med den Skånska kusten har det varit industristäderna Malmö och Landskrona som byggt de största fartygen på de största varven. 250 km norrut låg Sveriges största varv i Sveriges största varvsstad, då som nu.

100 2

Stacks Image 3188

En helt underbar fackverkslabyrint, Kranen skulle klara av att lyfta 40 ton så den håller nog för två klättrande gubbar också

Redan för 21 år sedan 1993 lades varvet ner, men räddades av några anställda som drev det vidare i nästan 20-år till. Man hade regelbunden översyn på Limhamnsfärjorna och de så kallade flygbåtarna, -bärplansbåtarna som gick mellan Malmö – Köpenhamn. Detta kundunderlag försvann då Øresundsbron öppnade. Flottans mindre vedettbåtar fick sig sin årliga tillsyn här, den tillsynen har flyttats till Blekinge och de kvarvarande små kustfartygen låter de polska småvarven knacka rost och ge båtarna sin översyn, för ungefär en tredjedel av priset.

100 2

Stacks Image 1555

Ska erkänna att jag inte vågade klättra längst ut på den smala ”stegen” till kranens topp. Men det vågade Göran. De ser en individ precis vid öglan som sticker ut.

År 2000 invigdes Öresundsbron, och många mindre pendlarfartyg över sundet blev överflödiga och många småfartyg togs ur bruk. Att hålla ut i drygt tio år till och ge mellanstora båtar översyn är en bedrift i sig, men allt har ett slut.

100 2

Stacks Image 2978

Det 81-åriga golvet lämnade en del övrigt att önska

Kapitalstocken var gammal, underhållskrävande och inte av samma kraft och kaliber som kranarna i Malmö, Landskrona och Göteborg varit. Men världen består ju av mindre fartyg också så med lite inhyrda underentreprenörer drevs verksamheten vidare, med plus i kanten. Affärsidén var i grova drag att anlita många underleverantörer och specialister för de jobb som krävdes, medan man själv levererade en fartygsdocka och baskunskapen om fartygsunderhåll.

100 2

Stacks Image 1279

Strömbrytarnas okrönta konung! Gjutjärnsskal med ingjuten relief, KMV 10 A. Kockums Mekaniska Verkstad 10 Ampere

I trots mot tiden specialiserade man sig inte utan kunde ta in båtar och fartyg av de mest skiftande slag, så länge de inte var bredare än 16 meter för bredare än så var inte dockan. Omsättningen låg på under 10-miljoner kronor om året och även om entusiasmen flödade blev det till sist ingen pluspost i resultaträkningen.

100 2

Stacks Image 1591

Dessa gigantiska kugghjul som drev vajerspelet. Välsmort järn rostar inte!

Två kranar servade varvet, den äldre och större byggd av Kockums Mekaniska Verkstad 1933 och den lite mindre ”nyare” bygd av Norddeutsche Maschinen-und Scraubenwerke AG 1961 i Peine. Kranarna delar räls längs med dockan och är idag i ett sådant skick att det får betraktas som hälsovådligt att ta sig upp i dem, vilket inte hindrat oss från att göra det. De har ju trots allt (2014) stått utomhus i 81 respektive 53 år i en blåsig saltstänkt miljö. När vi var på väg ner från den nyare kranen upptäckte vi att stegens samtliga fästpunkter var avrostade och endast fixerade stegen i den omgivande stålkonstruktionen medan all kraft vilade på det plåtgolv stegen vilade på.

100 2

Stacks Image 2887

”Det var bättre förr” i alla fall roligare
Den äldre kranen, som påstås varit den äldsta fungerande kranen i landet, tillverkades av Kockums 1933 och tycks förutom ett nytt elskåp inte förärats några moderniseringar. Allt det mekaniska tycks i betraktarens ögon vara pålitligt, möjligen kändes golvet, eller om det kallas däck, det man gick på, inte helt pålitligt överallt.
.

Stacks Image 2891

Den nyare mindre kranen byggd 1961. Undrar du varför det står Landskrona Stål på kranarna så var det L.S. som var de sista ägarna av varvet innan det slutligen lades ned.

I våras 2014 hette det att kranen skulle skäras upp men nu tycks man ha ändrat sig och på arkitektbyråernas bilder över de tidstypiska nya sjönära bostäderna som ska byggas står kranen kvar som ett vackert och historiskt inslag i den annars så strikta miljön. Vem vet kanske ändrar man sig om dockan också och låter den bli ytterligare en kajplats till bostadsinnehavarnas båtar och ett flanörstråk för stadens invånare?
.

Stacks Image 1336

Har man tagit sig upp måste man ta sig ner, det översta räcket var löst och dinglade på de sista rostangripna fästena som ännu inte gått av. Undrar du över perspektivet, så ser du stegens nedre del ovanför kranen på bilden ovanför. Det är kranhytten med sitt takfönster man ser mellan kranens fästen.

Fartygsmekano tillhörde aldrig Helsingborgs Varf utan startades av två avhoppare från stadens dominerande varv i slutet av 1960-talet. Som mest hade man 40 anställda vilka succesivt minskats efterhand som branschstrukturen ändrats.

.

Stacks Image 1851

Norddeutsche Maschinen-und Schraubenwerke AG från Peine Hann

Att man överlevt många av de stora varven under 70-talets varvskris och bildandet av Svenska Varv AB var förmodligen småskaligheten, där man i större utsträckning kunde ta sig an mindre båtar och ge dessa en omfattande service och inte hade fastnat i stora investeringsprojekt som krävde stora byggen med höga avkastningskrav, man kunde konkurrera med andra utländska småvarv under samma premisser.
.

Stacks Image 9312

Modern hamnkransinteriör från 1961

Torrdockan bör ha anlagts runt 1935 och nu väntar byggbolaget på att få fylla igen den och bygga fler nya kustnära bostäder och fler kvarter med nära till vattnet känsla. Men än är inget beslut tagit!
.

Stacks Image 9325

Pumphuset har slutat pumpa, men strömmen var kvar.

Innan Knutpunkten, Helsingborgs nya Centralstation sedan 25 år byggdes, för övrigt en centralstation med spåren belägna 8,13 meter
under havet. Låg det ytterligare en docka norr om nuvarande. På torra land står ett pumphus mellan Scandlines infart och dockan, golvet i källaren är vattenfyllt och vattennivån stiger sakta och stannar väl då vattnet nått samma nivå som havet utanför.
.

Stacks Image 61777

Massiva doningar, i bakgrunden ”Knutpunkten” Helsingborgs Central

Vid varvets egen infart står en plåtbyggnad vilken utgjorde den mekaniska verkstaden. Byggnaden lär vara från 70-talet och var vid vårt besök tömd på allt innehåll, men ändå väl låst och tillbommad.
.

Stacks Image 61781

Den 16 meter breda dockan är formad som att skrov, inte bara praktiskt, vackert också
.

Stacks Image 61789

Tack till Lars på Peab, Tony på Maintech och Klas på Helsingborgs Stad för att jag kunde röra mig fritt inne på området.

.
Stacks Image 74726

.

Stacks Image 74730
Stacks Image 74719

.

Stacks Image 74723