Stacks Image 3179

100 2

100 2
FYRA SOCKERBRUK OCH SVENSK SOCKERHISTORIA
100 2
SKIVARP - JORDBERGA - KÄVLINGE - HASSLARP
100 2

Stacks Image 17723

I begynnelsen var, i alla fall i Sverige

22 ton socker importerades till Sverige 1637, orsaken till importen var att det inte förekom någon sockerproduktion i Sverige vid den här tiden och orsaken till den ofantliga mängden, 22 ton var adelns utsvävande fester. Nå Kristina, Svearnas Drottning gjorde slag i saken och insåg orsak–verkan sambandet och införde restriktioner i adelsmännens och adelskvinnornas alltför utsvävande fester. Beslutet var rent nationalekonomiskt, importen av socker krävde export av pengar av så betydande summor att Sveriges ekonomi äventyrades.
100 2

Stacks Image 3194

En annan, skulle det visa sig högst avsevärd faktor i sammanhanget var att Sveriges klimat inte lämpade sig för odling av sockerbetor, så skulle det vara socker till kaffet fick det importeras. Men även detta misstag, förmodligen begått av vår Herre, att vid utdelningen av landområden till jodens invånare vara snål nog att inte ge Svearna lite land att kunna odla sockerbetor på, gick ju att ändra på. Inte för att det hade någon betydelse under 16- och 1700 talen för då var det inte känt att sockerbetan kunde användas till framställning av socker, men tiderna förändras ju som bekant.
100 2

Stacks Image 3188

Trots restriktionerna så var adeln och andra välbärgade svenskar så sockersugna att de 1645 konsumerade 38 ton socker fortfarande utan att det producerades inom landets gränser.100 2

Stacks Image 1555

Själv är bästa dräng eller sockerproducent så i Hufvudstaden byggdes det första sockerbruket 1647, i strikt mening var det inget sockerbruk utan ett sockerraffinaderi för sockret fans redan det bara förädlades till andra former. Det importerade sockret var toppsocker, kanske mer känt som sockertoppar och nu hade Svenskarna kapat sista ledet i förädlingskedjan från sockerrör till konsument. Sockerrören skördades troligtvis av slavarbetare i Holländska kolonier, för det var från Holland sockertopparna köptes in.100 2

Stacks Image 2978

Lite krig kan få ordning på det hela
Det där med brist på jordområden i rätt klimatzon löste man på traditionellt sätt vid den här tiden. Sverige var i full färd med att slå sina södra grannar, danskarna på käften och dessa slog tillbaks och så där höll man på ett bra tag till ingen större nytta. Förutom att en massa drängar och köpta soldater dog, mest kring, i och på de skånska fälten.

1658 slöts det fred i Roskilde, men 1676 var det fullt slagsmål igen Danskar och Svenskar emellan. Den 4 december 1676 mellan Lund och Kävlinge stod ca 13 000 danskar och skramlade med sina vapen och en bit därifrån stod ca 8 000 svenskar och uppförde sig på samma sätt. I slutet av denna dag återstod hälften i levande tillstånd på vardera sidan och ute på de redan tjälpackade fälten låg nu närmre 10 000 döda kroppar och ca 5 000 hästar, men ruttnade gjorde de inte.
100 2

Stacks Image 1279

På den tiden var det riktiga vintrar och bara något dygn senare låg det närmare 15 000 djupfrysta lik och där fick de ligga. De överlevande som var ungefär lika många var i ett sådant skick att de inte kunde agera dödgrävare, dessutom var som nämnts tjälen så hård att man inte fann annat råd än att låta sina falna bröder och hästar ligga och resa hem igen, var och en till sitt, våra tre sydligaste landskap blev nu svenska, även om det skulle bli lite krig till om denna sockerproducerande landsända.

100 2

Stacks Image 1336

Det anlades fler sockerraffinaderier i Sverige krigen till trots, så det importerades och raffinerades socker i allt större utsträckning i Sverige. Halland, Blekinge och Skåne tillhörde nu Sverige och de stackars köpesoldaterna, drängarna och hästarna hade grävts ner av lokalbefolkningen mellan Kävlinge och Lund våren 1677. 100 2

Stacks Image 17725

Betsocker och tillkomsten av svenska sockerbruk

102 år senare 1789 lyckades en tysk kemist; Frans Achard utvinna socker ur en beta genom att riva den i bitar, som på ett rivjärn, koka sönder det rivna fliset och med kokningen spräcka betans celler och få ut sockersaften ur den hårda betan. Därefter var det ”bara” att med diverse metoder avlägsna vattnet, vilket var största delen av betan. De återstående ca tio procenten av betans massa låg nu som en liten vit hög på kemistens laboratoriebord och de hade identisk kemisk struktur som rörsockret C12-H22-O11.

I och med att sockerbetor nu efterfrågades för sockerproduktion så började ett förädlingsarbete för att ge sockerbetan högre sockerinnehåll och göra den mer tålig för vårt nordiska klimat. Det arbetet pågår fortfarande i Landskrona fast nu är det franskägda Syngenta (f.d. Hilleshög) som står för den forskningen.
100 2

Stacks Image 19192

1801 byggdes den första sockerfabriken för betsocker i Tyskland och det skulle bli fler, i Tyskland och i Sverige. Det närmade sig mitten på 1800-talet och nu uppenbarades en stor fördel med att man satt sig över vår Herres fördelning av landområden och tagit för sig från danskarna, de hade ju bördig jordbruksmark så det räckte, så kom ju Skåne till än mer nytta. Förutom Skåne så har det också odlats processats betor på Gottland och odlats i Västergötland och Östergötland fram till senare delen av 1900-talet, men det var i landets sydligaste del som sockerproduktionen skulle få sin bas. 100 2

Stacks Image 20642

Ett första klassens industrikluster
I Malmö fans två konkurrerande raffinaderier som gick samman 1801, samma år som det första betbruket startade i Tyskland. 1837 gjordes första försöket att framställa socker från betor i Sverige, i Malmö, men fem år senare gick det företaget i konkurs. Den konkursade verksamheten fick hjälp av Göteborgsköpmannen H.J. Mattsson som drev det vidare och även lyckades få F.H. Kockums delaktig i sin söta affärsverksamhet. Så 1853 bildades Skånska Sockerfabriks AB och det byggdes sockerfabriker lite överallt på de skånska orterna.100 2

Stacks Image 20646

Herr Mattssons son Christian gifter sig med Herr Kockums dotter Ann-Sophie, En herre i sammanhanget som inte går att bortse ifrån som gick under epitetet ”Sockerkungen” den i Göteborg födde Justus Tranchell hade just gift sig med fröken Amalia, Christian Mattssons syster och nu var stora delar av den skånska industri- och sockerproduktionen gifta med varandra och hade barn ihop. 100 2

Stacks Image 20650

Det är 1869 och nu byggs en stor fabrik i Arlöv som får fyr på ångpannorna ett år senare. Den industriella revolutionen är i full gång i Sverige, maskinerna blir bättre, starkare, effektivare och billigare, lönerna blir högre, framtidstron spirar. Det överinvesterades i sockerproduktion och det bildades karteller och äktenskap som om man vore på Sicilien, allt för att hålla priser och produktion uppe.

Äktenskapet mellan Justus Trancell och Amalia resulterade i sonen Carl som tog över pappas verksamhet och utvecklade den än mer och fick utan förbehåll ärva pappans rojalistiska epitet.100 2

Stacks Image 20654

1900-talet har gjort entré och Carl Trancell fusionerar allt som har med sockerindustri att göra och bildar 1909 SSA, nu med betydelsen Svenska Sockerfabriksaktiebolaget, vilket lika gärna kunde ha hetat SSM Svenska Sockerfabriksmonopolet. Detta monopol lever nu i nästan hundra år till med hjälp av tullar, protektionism, och all möjlig statlig hjälp med att hålla priserna uppe och konkurrenterna ute. På 1970/80-talet var produktionspriset för ett kilo svensktillverkat socker 6 kr, medan världsmarknadspriset låg under 4 kr per kg och det var kunderna som betalade.100 2

Stacks Image 20658

Idag återstår ett bruk, det i Örtofta och det producerar mer socker än vad alla de andra bruken gjorde tillsammans när de var i drift, ”economics of scale” säger nationalekonomerna om sådant och i Arlöv står det snart 150-åriga raffinaderiet och förädlar Örtoftas socker till allt vad vi konsumenter önskar.100 2

Stacks Image 20662

Justus Tranchell byggde sig ett litet slott nere vid Ålabodarna med utsikt över Ven och Danmark och där på Örenäs tillbringade han resten av sitt liv och inne i Landskrona byggdes ett bättre kontor numera benämnt "palats" uppkallat efter densamme. 100 2

Stacks Image 22270

Sonen Carl som utbildats i Tyskland och grundade en sockerfabrik i Halmstad någon gång mellan 1869-71 för att sedan återvända till Landskrona och faderns sockerimperium. Carl Tranchell vidareutvecklade verksamheten och kunde vid slutet av sin karriär konstatera att SSA var Sveriges största bolag. Men allt har ett slut och liksom föregående generation så avnjöts de sista åren på Örenäs. Men Tranchells familjegärning slutar inte där.100 2

Stacks Image 20666

Justus barnbarn, Carls äldste son Carl-Fredrik blev tredje generationens svenska sockerföretagare och blev även han VD och styrelseordförande i SSA, C-F. född 1877 blev 102 år. C.F.s tvillingbror Carl Henrik gjorde liknande karriär som sin bror men missade inte att farfar varit affärsbekant till familjen Kockums, där han senare blev styrelseledamot liksom i AB Förenade Superfosfatfabriker (senare SUPRA) samt att han var aktiv i utbyggnaden av de mindre skånska järnvägarna, vilka levde i symbios med sockerbruken.

Men familjemonopolens tid var förbi och när Cardo så småningom blev huvudägare i SSA hade Tranchells betydelse i verksamheten förpassats till ståtliga porträtt i styrelserummen alltmedan Danisco, Danish Sugar, Nordsucker driver verksamheten vidare, fast nu med endast ett svenskt sockerbruk kvar.

100 2