Stacks Image 3179

100 2
KOCKUMS SVETSHALL, VERKSTAD OCH PLÅTSLAGERI
100 2

Stacks Image 3194
Detaljsamlingshallen, här sedd från söder januari 2014. Bakom den stilrena fasaden syns i röd korrugerad plåt de två svetshallarna vars översta plan är mallhallar, där fartygsdetaljernas mallar gjordes i skala 1:1

100 2

Stacks Image 3188
Den mycket stilrena ytterväggen i svetshallen, det gula ljuset kommer sig av belysning från natriumlampor
100 2

Men vår entré blev i svetshallen som ledde oss till plåtslageriet. Plåtslageri? För oss vanliga dödliga som tror att plåtens tjocklek mäts i ensiffriga mm blev plåtslageriet en lektion i vad som menas med plåt. Plåten som böjts här fram till för några månader sedan mäts också i mm, tresiffriga millimeter, det vi i dagligt tal kallar decimeter.

Nog om plåt, ovanpå plåtslageriet bjöds vi på en surrealistisk miljö i vindshallen där profiler mättes och sågades ut i naturlig storlek. Det följdes av en promenad på insidan ut på de gigantiska traverser som sträcker sig långt utanför hallens gavlar,

anledningen till denna underliga konstruktion var att hela gaveln flyttades när stora fartygssektioner skulle flyttas till nästa moment.

Byggnaderna som enligt ritningarna var ett tiotal bestod av en stor hall som blev för liten och byggdes till och byggdes om och kompletterades med ännu större hall som snart blev för liten och byggdes till och byggdes om och kompletterades med en ännu störa hall… Så trots storleken och de oftast rektangulära strikta hallarna var det många och udda gömslen och prång fast av avsevärt större volym än man förväntar sig.

100 2

Stacks Image 2978

100 2

100 2

Hjälmen till höger låg inte på bordet när vi såg den, men lite arrangemang och försköning av verkligheten får man ägna sig åt. Bilden är från Mallvinden som låg ovanpå plåtslageriet.


100 2

Stacks Image 1277
Stacks Image 1281


Fönstret i plåtslageriet, en gång yttervägg, men när detaljsamlingshallen byggdes blev denna vackra tegelvägg med sina lika vackra fönster en mellanvägg mellan hall 19 och 21.


100 2

100 2

Svetshallarnas ursprungliga funktion var tillverkning av sektioner, mestadels skrov i standardstorlekar som sedan i nästa hall eller i någon docka fogades samman till hela fartyg. Sektionerna gjordes identiska som på ett löpande band, fast enheterna var kanske 20 meter långa och 10-15 meter höga. På så vis kunde de lätt fogas samman och beställarens önskade längd på fartyget medförde endast att man lade till fler sektioner. De många svetshallarna och intilliggande produktionshallar gjorde det möjligt att hålla produktion av flera fartyg samtidigt.

100 2

Stacks Image 1279
Vid svetshallens ingång var det oundvikligt att lyfta på blicken och begrunda det bleka höstljuset ta sig ner genom alla takfönstren

Jämför man med besöket vi gjorde i gjuteriet och maskinhallen uppförda i rött tegel är det uppenbart att detta är nyare hallar. De ser mer funktionella ut och de saknar nästan all den utsmyckning som var typisk för de gamla sekelskifteshallarna. Dessa hallar är framförallt större, deras arkitektur har lämnat valvbågarna till förmån för rektangulära former och deras strikta fasader är mestadels av plåt och stålbalkar. De sista som också är de största byggdes runt 60-talets slut och 70-talets början för att tillverka de riktigt stora oceangående tankfartygen.

100 2

Stacks Image 1275
Uppe på taket inser man storleken, men inte höjden. Den röda korrugerade plåten syns också på översta bilden. Med den som referens inser man att vi befinner oss högt uppe.

Stacks Image 2887

Det var ju inte enbart industrihallar vi såg. I fikarummet hade grabbarna satt upp utbetalningen från sin, får man förmoda, gemensamma tipsvinst på 13 047 kronor i april 1986.

13 rätt, 26 april 1986, den dagen det hände och det är inte tipsvinsten som åsyftas. Mindre än två månader efter att Sveriges statsminister skjuts ihjäl på öppen gata inträffar nästa katastrof. Denna gång i Ukraina utanför staden Чернобыль (kan du inte ryska vet du ändå!) och ändrade för en tid vår uppfattning om vad som var säkert och inte här i världen.
KPI index från april 1986 till oktober 2015 säger att det idag skulle stå ungefär dubbla summan på utbetalningen.

Stacks Image 2891

Vad man åt till lunch i de gamla varvshallarna kan man spekulera i, men mycket Chiquita bananer blev det.

När fartygsproduktionen upphörde användes varvshallarna bland annat till nyproduktion och renovering av järnvägsvagnar. I en av svetshallarna flyttade man in alla specialmaskiner och all specialkompetens för bygge av u-båtar. U-båtarna hade tidigare en egen anpassad produktionshall, vilken blev en av de första byggnaderna på området att konverteras till kontor och skola, ett öde så gott som något som drabbat månglade äldre vackra byggnaderna på området.

Stacks Image 1318
Uppe på mallvinden, några mallar ligger på golvet, i övrigt får jag associationer till en matematiklektion
Stacks Image 1324

Insidan av detaljsamlingshallen, fönstren till vänster, närmre 20 meter höga släppte in rikligt med ljus denna molniga höstlördag, till vänster den vägg som en gång var plåtslageriets yttervägg

I Detaljsamlingshallen, -underligt namn på en hall enligt min åsikt. Här byggdes sektioner av fartyg oftast mer eller mindre identiska för vidare transport på specialbyggda trailers till nästa moment på väg mot ett färdigt fartyg. Efter nedläggning av varvets civila produktion 1987 användes hallen för produktion och renovering av järnvägsvagnar.

100 2

Stacks Image 1330

Inuti de utstickande traverserna som bar hela norra fasaden på svetshallen och kunde flytta den så att de stora fartygssektionerna kunde tas ut ur hallen

Efter att i dubbel bemärkelse gått varvet runt återkom vi till svetshallen, fast nu uppe på översta plan där tre enorma traverser fortsätter norrut utanför byggnadens gavel. Vägen dit var som lustiga huset eller annan tivoliattraktion, trappor, prång, skumt belysta gångar, helt i plåt för att slutligen komma ut i traversarmen.

Än en gång ett
stort tack till Henrik Norrman som lät oss se dessa fantastiska byggnader och lade till ytterligare en dimension i begreppet lördagsnöje.

Mer att läsa: Olga Schlyter, Carola Lund och Maria Lundberg på Malmö stad har producerat en Kulturhistorisk utredning som heter Varvsstaden och berättar Kockumsområdets och Kockums historia.

100 2

Stacks Image 1336