Stacks Image 144401
SKÅNEMEJERIER HELSINGBORG
Stacks Image 35986

MEJERIET SOM BLEV VATTENFABRIK OCH SKULLE BLI…

Än skiner solen på den 52-åriga byggnaden men ...

MEJERIET
Som granne med "Finken", den tidigare bunkern för kommunens civilförsvar byggdes 1960 det nya mejeriet av Helsingborgs Mjölkcentral Ekonomisk Förening. Placeringen var väl genomtänkt. Trots att byggnaden och området ligger inne i staden så ligger mejeriet ovanpå en vattenkälla och sådana finns det gott om i Helsingborg. Staden har inte förärats synliga vattendrag ovan jord men desto fler under jord. Så den vattenkrävande verksamheten hade tillgång till bästa tänkbara vatten för den dagliga spolningen och rengöringen av tankar och maskiner.
.

Stacks Image 35990

Kan man inte sparka in dörren får man väl slita loss den med dörrkarm, vandalerna har härjat fritt.

Men vi tar det från början och det är som vanligt runt 1800-talets senare hälft, när den svenska industriella utvecklingen tog fart. En gång i tiden var mjölken en lyx eller åtminstone en dyr nyttighet och producerades för husbehov på gården, om man nu hade en ko att mjölka. De få som hade mer än en ko att mjölka var bättre ståndsfolk och bodde på herrgård och hade rentav möjlighet att avsätta en del av någon ekonomibyggnad för mjölkhantering, -de första mejerierna var Herrgårdsmejerier, av eventuellt överskott gjorde man bland annat ost, härav namnet Herrgårdsost som har sitt ursprung i att ostarna producerades på just Herrgårdar.
.

Stacks Image 35994

Man har tydligen kunnat hyra bilvrak också härinne

I en symbios med industrialiseringen ledde jordbrukets mekanisering till mer rationell produktion och ökad avkastning. Det var inte så lätt att lagra och distribuera mjölken så ett vanligt förfarande var att ta tillvara överskottet genom att tillverka ost, kunde man styra bakterietillväxten i mejerimassan blev den till en delikatess istället för sur oanvändbar mjölk. Lagringsproblem eller dåligt betalt … Andelsmejerierna föddes.

.

Stacks Image 35998

Windows
Ingen mjölkproducent var stor nog att dra igång ett eget mejeri, men om häradens storbönder och småbönder slog sig samman. Storbönderna med eget kapital och de små bönderna med lån från häradens Sparbank eller Föreningsbank så kunde dåtidens primitiva gårdsproduktion flytta till moderna, rationella, hygieniska mejerier i centralorten. Vägarna började ju nu också bli bättre så det var inga större problem att dagligen dra in mjölken till mejeriet. I och med att småbönderna nu var andelsägare så såg man som ägare ett samband mellan kvalitet och rätt hantering och den vinst man fick ut efter andelsmejeriets årsbokslut. Mängden mjölk ökade och kvaliteten förbättrades.
.

Stacks Image 36002

Byggnaden var inte bara funktionell, den var vackert byggd, trappa, kakel, smide.

Småmejerier slogs samman, vägar blev ännu bättre, till slut fick de asfalt och heldragna linjer. AB Separator, d.v.s. Alfa Laval gjorde sin egen livsmedelsrevolution och när väl Rausingarna fått ordning på de luftfria Tetraförpackningarna så kunde den färdiga mjölken lagras och transporteras längre sträckor än vad man hade råd att resa under en livstid två generationer tidigare.
.

Stacks Image 40067

Grafittisterna har inte lämnat något orört


Här är ett citat från Skånemejeriers hemsida

Från kanna till paket
På 1800-talet köptes mjölk på gator och torg, direkt av bonden. Så småningom växte det fram mjölkbutiker dit folk gick med sina mjölkkannor i plåt för påfyllning. På 1940-talet började mjölkbutikerna med glasflaskor. På 1950-talet kom snabbköpen där man själv tog mjölken ur kylskåpen. Engångsförpackningen lanserades på 60-talet. Den klassiska trekantiga Tetran var först ut. Så småningom infann sig en oligopolsituation på marknaden, den var kanske rentav nödvändig. Statens krav på livsmedelshygien och kontrollerade kylda transporter skyndade på utvecklingen och till slut så dominerade Arla i Sverige, Skånemejerier i Skåne och NNP i Norrland. Mmm, lite tillspetsat men ungefär så.

.

Stacks Image 40071

Ser ni konen på betongpelaren, det är ett sopnedkast.

Så, 1960 hade det gått så långt att tre hektar mark vid Olympia i Hälsingborg (Helsingborg med ä 1912 - 1971) införskaffades för att bygga det nya mejeriet för att förse nordvästskåningarna med mjölk, ost och grädde. Fyra år senare bildades Skånemejerier och ett fåtal småmejerier som ville vara kvar fick det ordentligt tufft i konkurrensen från den centrala mejerijätten. Att Skånemejerier idag omsätter ca 3 miljarder och ägs av franska mejerier visar att ingenting som kan utvecklas står still.
.

Stacks Image 40073

Titta en stund på bilden, en synvilla! Sopnedkastets fördjupning kan lura ögat och bli en kon som sticker ut mot dig istället

Men rationalisering och effektivisering har inte för vana att avta så efter 34 år fick även denna byggnad skriva in sig i samma historiebok som herrgårdarnas ekonomibyggnader och småböndernas andelsmejerier. Allt flyttades till Malmö och Lunnarp, tills någon av dessa två får stryka med till nästa historieblad ska skrivas ner, inte så svårt heller att gissa vad som läggs ner när Lunnarp ska slåss med Malmö! Men om framtiden gör man klokast i att inte sia! För vem kunde tro att vi skulle importera dansk och tysk mjölk till Sverige 2012, att livsmedelskedjorna skulle sälja mjölk och ost under eget varumärke, (fan vet vem som tillverkat det, men det smakar likadant) att oligopolisterna ICA och Konsum skulle få konkurrens av tyska livsmedelskedjor och av uppstickare som Netto, Bergendals och Willys.
.

Stacks Image 148296

SOM BLEV VATTENFABRIK OCH SKULLE BLI...

När väl mejeriverksamheten upphörde dröjde det några år till man kom på att bygget faktiskt låg rakt ovanpå en vattenkälla med prima vatten som, liksom den av Pripps (som ägs av Carlsberg) ägda vattenkällan i Ramlösa bara behövde pumpas upp, sättas i en större variant av sodastream och vips hade man ett prima bordsvatten. Företaget H2 bildades, med affärsidéen att leverera mindre serier med unika etiketter till företag och föreningar som ville stoltsera med "eget" bordsvatten"
.

Stacks Image 148300

Det hela bubblade på med viss lönsamhet men så vaknade ett mindre seriöst företag i Malmö till liv som ville destillera starkt på platsen. Swedish Liquor Company AB köpte in sig i H2 och skulle hyra lokalerna av dem, sedan blev det soppa av allting. Någon hyra fick H2 aldrig se, deras delägarskap i Swedish Liquor blev inte mer värt än pappersmassan på aktiebrevet och så småningom uteblev alla betalningarna från skojarna i Swedish Liquor. Av det hela blev det en ordentlig soppa som väl avspeglar sig i hur lokalerna ser ut nu. Annars kanske en svensk variant av det sötsliskiga Baileys kunde ha gjort sig bra, sprit, vatten och mejeri på samma plats goda traditioner att ta tillvara med andra ord. men numera är det PEAB som är ägare till kvarlevorna och för staden Helsingborg blir det istället tillgång till några ytterligare välbehövliga bostäder.
.

Stacks Image 148304

Snipp, snapp snut, Mjölk och snaps har runnit ut, nu är sagan slut

Redan våren 2010 var jag på besök i H2s fabrik, då gjordes fortfarande bordsvatten, slutet var nära med byggnaden var åtminstone hel och ren

.