Stacks Image 3179

100 2
KOCKUMS VARV & MEKANISKA VERKSTAD
100 2

Stacks Image 3194

Om företaget Kockums kan man skriva ett halvt bibliotek och det har det gjorts också. Kockums Mekaniska Verkstad låg inte vid hamnen när det startade, det var inte ens en mekanisk verkstad. Farfar Kockum som hette Frans Henrik var tobakist, inte i meningen att han rökte vilket han säkert gjorde utan han drev en tobaksfabrik. När det blivit 1840 hade Kockums kunder rökt så mycket att Frans Henrik var en rik man och vad ska en rik tobaksfabrikör ta sig till med alla sina slantar ett år om 1840. Jag tror inte att han såg framför sig antirökkampanjer och varningstext på cigarrettaskarna men han såg en säker framtid i industriell utveckling och massproducerade nödvändigheter så Kockums bytte från tobak till stål, järn och plåt.

100 2

Stacks Image 3188

Nu tillverkade Hr: Fabrikören spisar, destilleringsapparater, lokomobiler, ugnar, spottkoppar och allt annat som gjorde livet bekvämt i Malmö och Svea Rike i mitten på 1800-talet. 1866 grundades Kockums Mekaniska Werkstad Aktiebolag. Det där med destilleringsapparaterna var förmodligen för industriell framställning då husbehovsbränningen förbjudits sex år tidigare. Ur allt detta växte ett skeppsvarv i Malmö hamn upp dit all verksamhet flyttades 1910. Då som nu växte städerna och den industri som tidigare legat på bekvämt gångavstånd från arbetarne låg nu mitt inne i staden.
100 2

Stacks Image 2978

100 2

Sedan blev det en framgångssaga utan dess like och en spjutspets inom svensk varvsindustri. Det var Malmös största arbetsgivare och man stoltserade senare även med världens då starkaste och största blockkran, framtiden blev bara ljusare och ljusare till slut var den så bländande ljus att det var svårt att se vad som hände i motljuset.

Störst, bäst och vackrast och vi trodde själv på det. Så det gick åt ordentligt med statligt stöd för att hålla varven igång, så man kunde fortsätta tillverka båtar som ingen längre köpte. Men till slut gick det åt he…e.

100 2

Stacks Image 1279

Efter att ha pumpat in belopp som med dåtidens penningvärde översteg 2 miljoner kronor per varvsarbetare tyckte man från Fäldins och Ingvar Carlssons håll att det räckte med pengar till respiratortjänst till de stora varven.

En nationell läxa att lära av detta var att skilja på konjunkturkris och strukturkris, man levde i tron om det förra och vägrade inse att det var en strukturkris. De stora fraktbolagen och oljebolagen köpte inte svenska supertankers längre hur bra de än var, de var för dyra och de Polska och Koreanska båtarna var inte så dåliga som man intalat sig och sin omgivning.

Nu om inte tidigare lärde sig svenska politiker att skilja på konjunktur och strukturförändring i industrin. Den läxan kan man fortfarande då insikten om att ”om inte GM kan driva SAAB Automobil med vinst lär knappast en svensk regering klara av det”. Sådant gör ont ända in i själen för dem som berörs, men om ingen köper det man gör eller om man inte kan ta betalt för det, -då finns ingen utväg. Inte för Kockums Varv och inte för SAAB.

100 2