Stacks Image 1218

BRANDSTATIONEN GÅSEBÄCK HELSINGBORG
Stacks Image 52815

En ny brandstation är invigd några hundra meter söder om Mogens Mogensens funktionalistiska skapelse från 1940. Den gamla stationen som stått där i 70 år ansågs redan från början vara ett fuskbygge och har aldrig varit riktigt älskad av personalen. I alla fall inte de som arbetade där fram till den bommade igen. Men med den nya skulle allt bli bra. Modern och gediget byggd skulle den nya brandstationen vara alla till lags.

Stacks Image 52821

Brandstationen bjuder på många detaljer, funktionalismen i sin prydnad

Den gamla brandstationen har stått tom de sista månaderna och rivningslov är utfärdat, man har till och med börjat riva ett garage på baksidan för att hålla rivningslovet aktivt, så man slipper söka nytt en gång till om det går för lång tid från utfärdat tillstånd tills man sätter igång på riktigt.

Det är ingen tvekan om att den 70-år gamla stationens estetiska värde sitter på utsidan, det är en sällsynt vacker funkisbyggnad, vars detaljer överträffar det mesta som byggdes långt senare, men 70 år innebär inte enbart att brandstationen är gammal, den är omodern och otidsenligt i sin funktion. Om än ack så vacker att beskåda.

Som nämnts så finns det numera en ny brandstation, några hundra meter söderut.. …

.

Ungefär en gång om året (minst) kommer naturens egen kvalitetsinspektör på besök, det brukar vara i slutet av november även om han eller hon, beroende på vem som har namnsdag för dagen kan dyka upp i oktober, december, eller i enstaka fall även i januari.

När Helsingborgs Stads nya brandstation på Gåsebäck varit öppen några månader kom besked från DMI och SMHI att Hr kvalitetsinspektör Gorm Storm ämnade ta sig över Öresund och hälsa på för inspektion den 30 november 2015. Nu var inte Gorm en särskilt nitisk hållfasthetsinspektör, annat var det när Gudrun hälsade på 8 januari för drygt 10 år sedan. Gorms ganska milda hållfasthetstester hade inga anmärkningar på Mogensens 70 åriga skapelse som inte uppvisade några svagheter i konstruktion och hållfasthet det här året heller.

Stacks Image 52823
Stacks Image 1241

Mogensen har varit strikt och sparsam med linjalen men frikostig med färgsättningen

Men den nya brandstationen hade ett utstickande takskägg som Gorm pustade på, lite som i historien om Stora stygga vargen och tre små grisar. Takskägget stack ut ordentligt från fasad och tak och var väl inte så väl förankrat i taket som det borde enligt byggmästare och vissa andra, men arkitektfirman lovade att det räckte och att dimensioneringen var fullgod. Gorm Storm var som nämnts ingen nitisk hållfasthetstestare, men lite tester måste han ju trots allt göra och se det gick inte så bra.

Stacks Image 1245

Rundvandringen börjar i bilhallen för utryckningsfordon, strömen är kvar men stationen står tom och inväntar…

Så sedan 1 december 2015 och i alla fall i skrivande stund, mars 2016 har Gåsebäck en nedlagt brandstation som ska rivas och en helt ny som återigen klätts in i byggställningar för att få nytt tak. Utan att vara ingenjör eller kunnig i byggandets konst kan jag upplysa arkitekter och byggherrar att den senare delen av i år kommer en ny besiktningsstorm och kontrollerar att bygget är riktigt gjort, det är rentav troligt att nästa besök kommer att vara av mer rekorderlig sort än Gorms.

Stacks Image 1249

Får ju hoppas brandmännen hittade rätt när det väl tutade, nummerföljden ger ett rörigt intryck.

Helsingborgs Stads första brandstation låg i bottenplanet på nuvarande rådhuset, så om någon lördagshandlande flanör undrat varför baksidan av rådhuset, som vetter mot en näst intill osynlig gränd försetts med så ståtliga portar så var det för att stadens anställda hästdroskor med brandmän huserade innanför och ibland hade brått om att ta sig ut därifrån. I slutet av trettiotalet beslutade fullmäktige att en ny brandstation skulle byggas och området vid stadens utkant på Gåsebäcks industriområde valdes.

Stacks Image 1255

Det är detaljerna som gör det. Några trappor upp befann vi oss i bostadsdelen, här ”bodde” brandmän och brandchef när de var i tjänst och det inte var utryckning.

Redan i april 1939 var det ofärdstider på gång, Polen var invaderat och Europa hade återigen kastats in i ett krig. Det var ransonering och brist på mycket och arbetslösheten var hög. I april 1940 invaderades Danmark av samma nazistiska krigsmakt. Helsingborgarna kunde inte längre ta sin lördagstura och fylla på med två röda (pølser) och ”en” grøn (gissa vad?). I detta skede påbörjades bygget av brandstationen i Gåsebäck. Arbetslösheten var inte rolig, varken då eller nu och nu som då ville man få folk i arbete. På den tiden var tjänstesektorn obefintlig och en rejäl infrastruktursatsning eller ett bygge av en stor brandstation skulle få ner arbetslösheten något i alla fall och det fanns ett verkligt behov av brandstationen.

Stacks Image 1259

De som så önskade kunde ägna sig åt gymnastiska aktiviteter, på betald arbetstid, om det inte brann i knutarna, då prioriterades släckningsarbete.

Den kom på plats, den användes och var säkert uppskattad av dåtidens brandmän. Dessutom är byggnaden, om man nu uppskattar funktionalism en mycket vacker byggnad.

Följande citat har jag hämtat från Utredning om Gåsebäck av Helsingborgs Stad.
Exteriört sett var huset utpräglat funktionalistiskt med tydligt avläsbara byggnadskroppar, geometriska former ställda mot varandra. Centraldelen var högst med en takterrass på̊ toppen av det plana taket och sydfasaden trappade ner mot den lägre intilliggande sidoflygeln. Sidoflyglarna var försedda med stora portar och fönster. Vid änden av gårdsflygeln reste sig ett högt torn for torkning av brandslangarna. Som fasadmaterial användes Helsingborgstegel och fogarna hade tidstypiskt manér färgats gula. Sockeln var klädd med Höganäsklinker och de balkonger som fanns uppsatta på̊ flera ställen på̊ fasaden hade alla räcken av betong med mjukt rundade hörn.

Rivningslov finns och de är bara giltiga en viss tid om inte rivning påbörjats, så därför har man sett till att ett garage bakom har rivits och med det har rivningen påbörjats. Härvid borde allt sluta, men.

Nu har det dykt upp en helt ny och oväntad dimension beträffande rivning och bevarande av utdömda byggnader. Det är ofärdstider igen, inte i Danmark, Polen och Tyskland, men nu är det hit folk flyr. Stadens dilemma är att man är ålagd att ta emot ett bestämt antal flyktingar, samtidigt som det, liksom på de flesta platser i landet saknas härbärgen åt dessa flyktingar.

Hisstrumman här till höger är en prydnad åt det redan vackra stilrena trapphuset. Byggnaden rymde en gång SOS larmcentral och andra enheter för dagligt samhällsskydd

Stacks Image 52835
.
Stacks Image 52842
Stacks Image 52844
Huvudentrén är lika ståtlig som resten av huset, trapphuset med sitt råglas låter dig skymta trappan och taket till porten är ett litet konstverk i sig.
Stacks Image 1263
Det är detaljerna som gör det, även dusch och bastu i källarn var av ädlaste sort, Höganäsklinker från Skromberga
.
Stacks Image 52851
Vad hade egentligen brandmännen för sig i källarn …

Riva och bygga baracker åt flyktingar, inte riva och inhysa dem i befintliga byggnader som gamla brandstationen, för att sedan, tvingas ta emot fler då det fortfarande finns mark kvar att bygga baracker på. Broby sanatorium var en passivt förvaltad byggnad, d.v.s. i pågående förfall som tills vidare räddats då den nu fungerar som flyktingförläggning, Gåsebäcks brandstation kan uppnå samma status. Vad man än har för åsikt om flyktingar och flyktingförläggningar så kan en paradox bli att många hotade byggnader som riskerar att rivas överlever, så länge det råder ofärd i andra delar av vår värld.

Med ett klick på bilden härunder öppnar du ett bildspel med fler bilder från brandstationen
Stacks Image 1269
.
Stacks Image 1364
Stacks Image 1358
Stacks Image 1360
Stacks Image 1362