Stacks Image 2632

OCEANHAMNEN HELSINGBORG
Stacks Image 234875

Oceanhamnen, det låter stort, lite som något Evert Taube skulle sjungit om efter visorna från de sju haven. Men, det var i första hand lastens ursprung och färdväg som gav namn till den hamn som lastade av kolonialvarorna och råvarorna.
.

Stacks Image 237102

Som vanligt blir man upplyst om att man inte är välkommen såsom obehörig. Fast den här skylten är något mer detaljerad.
.

Stacks Image 2735

Mörka moln hopar sig för Oceanhamnen, Scandlines däremot fraktar bilar och passagerare som aldrig förr när turister och infödingar tar en tura*.

Helsingborg har i motsats till storebror Malmö och lillebror Landskrona aldrig varit en betydande industristad, nåja Dunkers Tretorn invänder någon, men i Helsingborg var och är det handel som är huvudnäringen. Dessutom är det en liten stad Sveriges åttonde största. Läget spelar naturligtvis stor roll, det här var dansk mark för 400 år sedan, och den smalaste delen av inloppet till Öresund och Östersjön var ”halsen” som den kallades av danska vikingar, Halsingør och Halsingborg. Lätt att övervaka, lätt att täppa till med lite krigiska och mordiska sjömän, så dansken var inte sen att inse värdet av den smalaste passagen från oceanerna in till Danmark, Tyskland, Polen, Baltikum, Finland och Ryssland. Alla de andra Bälten, Stora och Lilla låg tryggt inne på danskt territorium så därigenom undvek man att segla, för då blev det mer tull än vinst på handelsresorna.

*Enligt SAOL: -TURA i fråga om båtfärd: göra en tur; även åka tur och retur (flera gånger, särskilt under intagande av mat och dryck)
.

Stacks Image 2739

. . AMNMAGASIN port 309 och port 609, klockan klämtar för denna byggnad. den är inte fin nog att bevara när H+ ska byggas och hamnen utvecklas.

Redan då var det handel som gällde här, när Skåne blev svenskt fortsatte handeln, samma rutt fast nu mellan två länder och fem kilometer söderut smugglades det starkvaror mellan Sneckersten och Råå, vilka traditionsenligt såldes på plats och i lönndom i staden. Så handeln uppstod och levde vidare.
.

Stacks Image 2743

på Magasin 404 har arkitekten gjort sig visst besvär med tak och gavelfönster, även denna byggnad kommer att falla för grävskoporna när H+ ska byggas.

Carl Zoégas importerade kaffe, det gjorde Tellus och Kärnan också, frukt och grönt från när och fjärran var andra handelsvaror som landades här. Så det mesta av hamnen blev magasin för vidare transport in eller ut ur Sverige.
.

Stacks Image 2747

Ett vackert yttre är alltid till fördel, se även översta bilden, så det tegelklädda HAMN AGASIN 405 ska stå kvar och utgöra en förankring till tidigare verksamhet på platsen.

Av de två varvskranarna så plockades den mindre kranen bort sommaren 2016 samtidigt som man påbörjade visst underhåll för att bevara den äldre som ska ingå i den nya marina miljö som ska skapas här ute. (
Fartygsmekano)

Varför ska då alla dessa magasin bort, handeln blomstrar som aldrig förr? Åtminstone två svar finns att ge, det ena är att hamnen blivit för liten, nya moderna jättefartyg kan inte komma in i hamnen, men det är den mindre betydande orsaken.
.

Stacks Image 2751

Magasin 405 är lika estetiskt på insidan som utsidan. Jag undrar ofta om de som en gång slet här såg något estetiskt i sin arbetsplats eller om den bara symboliserade förspilld tid för erhållen lön.

Idag packas allt i container när det lämnar sin ursprungshamn, vare sig det är bananer eller kaffe, tv-skärmar eller brödrostar. Fartygen lastas av och containrarna åker direkt till Långeberga, Vasatorp och Ättekulla (7-8 km inåt landet) till fruktimportörerna, till ICA som har sitt näst största lager i Sverige där, till alla andra grossister i allsköns handel och vandel. Men varför till dessa stadsdelar så långt från hamnen? Ett enkelt svar, det är där motorvägen går. Just där heter den E6/E20 och 1 km norrut delar den sig till E6/E20 och E4.

Kvar ute på hamnområdet, det som en gång var stuveriarbetares slit och släp står det idag tomma outnyttjade ytor
.

Stacks Image 2755

Plan tre, överst i magasin 405, notera texten ovanför hissen, Rökning förbjuden.

När jag var här var alla magasin kvar, hamnmagasin som bjuder på olika skepnad för olika tidsepoker. Äldst och vackrast är tveklöst magasin 405, med sina Bauhausinspirerade balkonger som troligtvis fungerat som lastavsatser. Fartygens egna kranar eller de lastkranar som då rullade framför lyfte upp lasten och ställde på en av avsatserna. Härifrån rullades, eller bars lasten vidare tills den hämtades av lastbil eller järnväg. Undrar hur många ton kaffebönor som lastats och lagrats här till Zoégas, Tellus och Kärnkaffe.
.

Stacks Image 237098

Moderniteter som Burroughs L 2000 office computers stod och skräpade i en hörna. Jag kan upplysa om att den inte kan anslutas till Internet.

De nyare magasinen är inte alls lika påkostade, för varje decennium, blir de enklare och mer rationella, inget överflödigt tjafs och inga vackra detaljer. Det sista magasinet som restes var en stålstomme med påhängda singelstensklädda betongblock utan fönster, effektivt med ack så tråkigt. Men estetik på den här nivån höjer inte produktivitet och lönsamhet för någon.
.

Stacks Image 234877

Gula korridoren till kylrummen.
.

Stacks Image 237092
Jaffa citrusfrukter, men lådorna var tomma.
Stacks Image 237096

Denna spännande byggnad en kombinerat lotsutkiksplats och färjeterminal fick jag erbjudande om att titta in i. Ring mig om tre månader när allt är tömt, men det blev inte av och så en dag lästa jag i HD att den rivits. Så kallad spilld mjölk, inget att gråta över.
.

Stacks Image 2761

.

Stacks Image 237110
Fler bilder från Oceanhamnen om du klickar på bilden här ovanför
Stacks Image 244995
Granne med Oceanhamnen står denna kran, byggd av Kockums 1933. Den ska stå kvar och ingå som inslag i den nya miljön på H+ området. Den kan du läsa mer om om du klickar på bilden ovanför eller HÄR, då komne du till Fartygsmekano
.

100 2

Stacks Image 2771
Stacks Image 2774
Stacks Image 2777
Stacks Image 2780