Stacks Image 289257

KOLKRAFTVERKET
Stacks Image 289264

Ibland blir det bättre än väntat, som när vi hittar ett övergivet kolkraftverk där det näst intill bara är att gå in men ingen har gjort det. Så bra och så enkelt att jag inte kan eller inte vill berätta hela historien om kolkraftverket och absolut inte var det står, -det övergivna kraftverket vill inte ha ovälkomna besökare. Det har

Stacks Image 289262

-det övergivna kraftverket vill inte ha ovälkomna besökare. Det har försörjt en stor verksamhet inom den offentliga sektorn med värme och lite el och även bidragit till att några omgivande stadsdelar kunnat förses med ”övrig” värme.

Stacks Image 218844

Denna marint inspirerade dörr, som jag associerar med personalingången till Titanic, var olåst men igensvetsad från insidan, så här gick det inte att ta sig in.

.

Kraftverkets första del byggdes i under det tidiga 1950-talet, -inte helt utan besvär. Det står på mjuk lermark och har därför pålats ner till ca 60 meters djup. 1950 var det kol som var vår huvudsakliga energikälla, framförallt i de större städerna vilket syns på sina ställen i

framförallt i de större städerna vilket syns på sina ställen i källarregionerna i kraftverket. Värmen skapades i två hetvattenpannor, två ångpannor och två turbogeneratorer.

Stacks Image 289284

.

Stacks Image 289280
Stacks Image 289286

.

Stacks Image 289282

Det var mycket som gav marina associationer av exteriören

.

Men när det blev 60-tal blev oljan den alltmer dominerande energikällan, vilket även det går att utläsa av verkets nedre mörkare regioner. Vid senare utbyggnad installerades två oljeeldade pannor och en oljecistern på 33m³. Jag betvivlar inte min källas riktighet, men 33 kubikmeter olja? Det känns som om någon nolla har fallit bort, eller är det min bristande kunskap om oljeeldning som inte får decimalerna att gå ihop.
Längre fram efter lite energikriser på 70

Längre fram efter lite energikriser på 70-talet har den ena oljepannan konverterats till gasdrift. Fortsätter vi ännu längre fram i tiden så har både kol, olja och gas tappat i betydelse. I stället försågs verksamheten med extern värme i form av varmvatten från andra nyare källor och hela kraftverket spelade ut sin roll som producent av värme och el, men fick för en vidare tid ingå i distributionssystemet av fjärrvärme.
.

Stacks Image 218848

Den fullständiga magin när vi gjorde entre i lanterninen. Värmen, dofterna, suset och intrycket här under sadeltaket med de skeppsliknande runda fönstren.

.

Stacks Image 35927

Det drygt meterbreda stålbandet hade till uppgift att transportera kol från elevatorn ner till de väntande silosen för vidare förbränning av kolet..

.

Stacks Image 1241

Insidan av den vackra marina ståldörren, här är svetsfogarna kraftiga och endast ljuset kan passera i skarvarna.
.

Stacks Image 289299

Den kvällssolen bjöd på spektakulärt ljus här uppe i lanterninen och värmen satt kvar i väggarna.
.

Stacks Image 289301

.

Stacks Image 289303

.

Stacks Image 289342
Stacks Image 289344

Men det var det där med kraftkällan, kol. Mitt inne i en mellanstor svensk stad bolmar kolröken ut, vilket inte förbättrar livskvaliteten för närliggande områden. Betänk att 1950 och åren framöver var reningstekniken och miljömedvetenheten inte på den nivå vi har idag. Kolet var fortfarande symbolen för välstånd och framsteg och någon klimatkris och global uppvärmning hade ännu inte nått vårt medvetande. Detta även om vi med dagens
.

Detta även om vi med dagens tillgängliga forskning kan se att uppvärmningen på grund av fossil förbränning vid tiden för kraftverkets byggande redan pågått i ett halvt sekel. Kolavgaserna från kraftverkens skorstenar har med åren blivit mindre farlig och mindre smutsig, men 2020 upphörde kolförbränningen i Sverige då det sista i bruk fungerande kolkraftverket stängdes, -i huvudstaden.
.

.

Stacks Image 1245

.

Stacks Image 289355

Kvällssolen kryddade de redan klara färgerna.

Stacks Image 289359

.

Stacks Image 289351

I samarbete med Landstinget (det hette så på den tiden) och kommunen skulle även viss destruktion och sopförbränning ske. Ett närbeläget sjukhus använde även brännugnarna till att bränna riskavfall fram till 1986, riskavfall? -Vad nu det innebär. Det gick till så att kärror med brännbart riskavfall rullades till en tippficka och sedan tippades ner till brännugnen. Får verkligen hoppas att det fanns ett ”risk-filter” på
.

Stacks Image 289353

Får verkligen hoppas att det fanns ett ”risk-filter” på skorstenen, så att ”risken” fastnade i filtret och endast avfallet bolmade ut över staden. För att sköta driften behövdes runt 20 anställda, om denna siffra avser personal över 24 timmar eller är vad som behövdes för driften över ett skift är okänt.
.

Stacks Image 52981

.

Stacks Image 289464

Likt blänkande urtidsdjur krälade de isolerade varmvattenrören från pannorna ut till de väntande fjärrvärmekonsumenterna. Kanske dags att aktivera vad som aktiveras kan, nu (september 2022) i dessa tider när vi och våra tyska grannar med egna politiska beslut stängt vår tidigare kraftproduktion och gjort oss onödigt beroende av en diktators energileveranser.
.

Stacks Image 289460

.

Stacks Image 289468

Augusti 2022
Men det var då, nu är här öde och tyst. Några fåglar tar sig ut genom ett spräckt fönster när vår närvaro känns alltför påträngande, den ljumma vinden denna sommarkväll susar och akustikens effekter av våra fotsteg ger en ytterligare dimension av att här är stängt. Det verkar som att kraftverket stegvis stängts ner efterhand som nyare anläggningar byggts i staden och kopplats in och övertagit

Stacks Image 289462

.

Stacks Image 289456

Augusti 2022
stegvis stängts ner efterhand som nyare anläggningar byggts i staden och kopplats in och övertagit fjärrvärmenät och annan energiförsörjning.  Senaste livsbeviset är en besiktningsdekal av ett expansionskärl utförd september 2017. Men även detta kärl är tyst och saknar innehåll idag.
.

Stacks Image 218818

.

Stacks Image 1255

Härifrån sköttes det koleldade kraftverket, det behövdes mer än en panel för att reglera driften. I motsats till dagens styrpaneler och manöverbord saknas här datorskärmar.
.

Golvet i de stora hallarna är belagt med Höganäs klinkers, (detta Skromberga kommer alltid igen). Tre ångpannor står fortfarande kvar även den äldsta en LaMont panna från 1950-talet, men är inte i bruk, liksom manöverbordet i grå plåt med svarta bakelitbrytare. Däremot har turbin och generator avlägsnats. Vår entré blev i kolintaget, ett stort schakt innehållande en elevator som transporterade upp kolet

till ett band överst i lanterninen till de kolsilos som med gravitationens hjälp försåg pannorna med kolet.
. Upplevelsen här uppe i den vackra lanterninen var magisk, ute var det ljummen sommarkväll, här inne hade värmen stannat kvar och förstärkte alla de dofter som verksamheten avgett och som fortfarande satt kvar i väggarna.
.

Stacks Image 289382
Stacks Image 289384

På panelen ser jag lamporna som lyser, processens steg, står under min kontroll. …….Här har ovissheten spelat ut sin roll (A&F Blinkar blå)
.

Stacks Image 289380

.

Stacks Image 289401

.

Stacks Image 289448
Stacks Image 289403

.

Stacks Image 289450

.
I den stora hallen pressade kvällssolen in sitt rödaktiga ljus på blåmålade maskiner och gulmålade balkar. De väl isolerade rören blänkte och gav nästan ett organiskt intryck, likt ett urtidsdjur klängande på väggarna. Detta var blodomloppet i värmedistributionen vars tentakler spred värme långt utanför värmeverket.

 .

.
En våning ner i ett nästan mörkt rum vilar en stor roströd oljetank, kanske är det denna som är 33m
3? Det enda ljusinsläppet är ett litet källarfönster, högt placerat vilket gör ljuset här nere sparsamt och får interiören att se ut som en illusion.

Stacks Image 1249

En oljecistern på 33 kubikmeter, är det måhända den här, den kan uppskattningsvis innehålla si så där 33 000 liter.
.

Stacks Image 289424

Längst inne i processen, i källaren hittar vi ugnen, den påminner mest om en förvuxen kolpanna till ett ånglok och visst, principen är ju densamma, elda med kol och kok vatten. Som alltid är tystnaden påtagligt och passerande luftdrag i lokalerna skapar lätt susande ljud. Under vårt besök sjunker sensommarsolen alltmer, ljuset härinne blir alltmer dunkelt och

Stacks Image 289426

alltmer, ljuset härinne blir alltmer dunkelt och lagom till vi sett allt tar vi oss ut, lika osedda som när vi gick in. Ingen åverkan, inga spår, bara foton. Hoppas jag kunnat förmedla lite av vad denna magiska afton erbjöd av spänning, estetik och upplevelser.
.

Stacks Image 289428

.

Stacks Image 289440

Tack för besöket, vi har tagit foto och ingenting annat, vi har lämnat fotspår, i övrigt finns inget som minner om vårt besök.
.

Stacks Image 289142
Stacks Image 289145
Stacks Image 289148
Stacks Image 289151
Stacks Image 289491

Sidan Tillträdeförbjudet.se som bok


Skånes glömda rum
är ett måste för oss som ser skönheten och spänningen i det övergivna, förfallna och bortglömda
…….Anders de la Motte


Beställ boken SKÅNES GLÖMDA RUM -Det industriella välståndets ruiner. (Klicka här)

208 sidor, 250 bilder, 300x210 mm, ca 1,2 kg.
Boken kan beställas här för 349 kronor + porto 79 kronor = i din brevlåda för 428 kronor. I Malmö och Helsingborg kan den hämtas för att spara in portot.

Förlag Grad & Kägel

Adlibris
Bokus

.

.
Boken och tillträdeförbjudet.se spelar en inte helt obetydlig roll i Anders de la Mottes senaste deckare
BORTBYTAREN

Stacks Image 289488

Två övergivna vattenkraftverk
.

.