KOLKRAFTWERKET I PLESSA
.
Välkommen in till Kraftwerk Plessa, det här blir en lång historia
.
Vi anländer sent den 27 september, men hinner med ett kort besök för att säkerställa att vi kan se oss omkring dagen efter. Dagsljuset flämtar med de sista ljusglimtarna och innan vi är tillbaka till hotellet har gatubelysningen tänts. I den ljumma höstkvällen sitter några av hotellets gäster fortfarande ute och njuter sin lördagsöl.
Kvällsljuset med sin rödblå himmel och distinkta molnslöjor
bjuder på en fantastisk färgpalett genom de smutsiga rutorna.
.
Skymningsljuset lurar oss. Kvällens sista solstrålar bjuder på små överraskningar.
.
Året är 1927, Tyskland, Weimarrepubliken lever i det glada 20-talet, hyperinflationen är ett blekt minne, framstegen är många inom både ekonomi, kultur och teknik. Att världen ska drabbas av en ekonomisk kris om två år och att Tyskland sex år senare ska bli en diktatur med folkmord som kännetecken kan ingen föreställa sig, även om det fanns tecken redan då.
1927, tekniska framsteg
.
1927, fredliga tekniska framsteg och ökad levnadsstandard kräver energi.
.Bland det mest avancerade som kunde tänkas för att skapa energi var kolkraftverk. Global uppvärmning var ett okänt begrepp och någon miljörörelse existerade inte, lika lite som vetskapen att antropocen hade börjat ta fart.
.
.
Vad man visste var att det fanns gott om brunkol i Tyskland, så gott om det att det bara var att gräva upp det från marken och att det fanns känd teknik att elda kolet för att skapa både värme och elektricitet. Så vad gör man? Bygger kolkraftverk naturligtvis.
.Den sortens investeringar är av sin storlek ofta offentligt hel- eller delfinansierade och beräknas ge avkastning för generationer framåt och så blev det, kolkraftverket genererade ström fram till april 1992, i 65 år eldades kol som omvandlades till elektricitet.
.
Nya fönster till höger i bild, hoppas de blir till någon nytta, -igen.
Till slut räckte inte kvällens ljus till. Dags att ta sig
till vårt hotell. Nu viste vi vad som väntade i morgon
.
LÖRDAG KVÄLL 27 SEPTEMBER 2025
Vi anländer till Plessa sen eftermiddag, sen nog för att först hitta nattkvarter, det gör vi på gångavstånd från kraftverket. Vilket tarvar omedelbart besök efter inkvartering. Det första vi imponeras av är de två gigantiska skorstenarna, men kommer vi in? Skorstenarna är 115,2 meter respektive 120 meter höga. Att skorstenarnas höjd skiljer sig åt beror på att kraftverket byggts i tre olika faser och att tekniken utvecklats under tiden däremellan.
.
KRAFTWERK PLESSA
Ett omsorgsfullt staket omgärdar hela området, men efter några minuters promenad ser vi stora hål i staketet och konstaterar då vi är inne, några låsta dörrar finns inte, allt är öppet! Aftonljuset lämnar kvar oss i skymning och mörker varpå vi efter en kort promenad, nöjda tar oss till hotellet för kvällsmat, öl och en god natts sömn. Vi har något att se fram emot i morgon.
.
SÖNDAG 28 SEPTEMBER, INNAN FRUKOST
Tidigt den 28 knackar det ihärdigt på dörren, det är Göran, hans hotellrum har utsikt mot kraftverket, kom och titta det är någon uppe i skorstenen.
.
.
..Dagsljuset har inte vaknat än men gryningsljuset har lättat på nattmörkret. Två personer med mindre respekt för höjder, tycks utföra en makaber dans där uppe.
Troligtvis var de på väg upp när vi var där kvällen innan och de tillbringade natten där uppe. För en kort stund funderad jag på att ringa Free Solo och höra om han är ute och ser sig om i världen, men inser att alla vettiga människor inte är uppe så tidigt som vi denna söndag morgon. -Men jag har ett bra tips.
.
.
LITE MER HISTORIA
Tre tyska stater, Weimarrepubliken, inklusive nazityskland, DDR och slutligen Förbundsrepubliken Tyskland fick kraftverket genomleva innan den sista kolskopan tömde sin last i någon av de två stora kolpannorna. Dess hädanfärd orsakades inte av politik utan av att det var tekniskt omodernt.
.
Beslutet att stänga ner kraftverket 1992 var väl främst ekonomiskt, även om politiska strömningar, miljöhänsyn och utsläpp av CO2 också var en del i den sammanlagda kostnads- och intäktskalkylen. 1992 är ändå 35 år sedan. (denna text skrivs hösten 2026)
.
.
SÖNDAG 28 SEPTEMBER, EFTER FRUKOST
Fulla av förväntan går vi till kraftverket, tar oss in där genom samma glipa i staketet som kvällen innan. Där vi tar oss in, i en stor tom hall finns stora fönster mot öster och väster.
.
Den bleka morgonsolen får de gamla fönsterna att gnistra. Blå himmel, vita moln och delvis igensotade fönster bjuder på en mättad men vacker färgpalett.
.
På ett skrivbord i hörnan av hallen står en variant av räknemaskin vi aldrig sett och inte förstår oss på, tros numera aktningsvärd ålder så är detta något som var före vår tid.
.
är detta något som var före vår tid. Vidare möts vi av pannor, tryckkärl, cisterner och allt som hör ett kraftverk till, det mesta i gott skick.
.
.
Observera att det står en man och tittar in i turbinen
.
.
.
120 meter, -många tegelstenar
.
Kraftverkets första sektion byggdes under åren 1926-1928, det är hundra år sedan! Två vattenkokare, Ångpanna och Turbin 1 färdigställdes 1927 med en effekt på 8 MW. Som jämförelse levererade en reaktor på Barsebäcksverket 620 MW, men det var 50 år senare. Samma år byggdes den första skorstenen 115,2 meter hög.
.
Redan 1928 påbörjades bygget av turbin två med en effekt på 10 MW och även ett andra kyltorn. Ytterligare två år senare kom det stora steget, en större ångpanna och en tredje större turbin byggdes, med total uteffekt på 16 MW och år 1940/41 byggdes en andra 120 meter hög skorsten, som kopplades till ångpannorna 4&5.
.
Turbin och generator arbetade som en enhet, detta är turbinändan.
.
Turbin t.v. generator t.h.
..
Byggd av Siemens - Schuckert
..
1940/41! Då var det krig, krig innebär nästan alltid brist på energi och kraftverken blir oftast bland det första man vill förstöra för sin fiende, och fiender hade Tyskland skaffat sig några stycken vid det här laget. Energibristen var ett faktum,
Energibristen var ett faktum, så 1942 byggdes därför ytterligare en turbin på 20 MW, men den blev kortlivad. Den klarade sig mot amerikanska bomber och sovjetiska granater.
.
Efter vårt besök i turbin- och generatorhallen tog vi trappan upp till kontrollrummet. Här tycks allt vara just 100 år gammalt. Var de gröna instrument-tavlorna någon östtysk modern-isering,
tavlorna någon östtysk modernisering, eller bara skillnaden mellan det som byggts på 1920-talet och det som senare byggdes då kriget rasade?
.
Skönhet från en annan tid. Eller, blir vissa ting vackrare enbart för att de blir just gamla?
.
LITE MER HISTORIA
Men då kriget tog slut skruvade Sovjetunionen, som krigsskadestånd, loss turbin 4 och skickade med järnväg till någonstans i Sovjet. Om den kom till någon nytta är oskrivet, men det gjorde den förmodligen inte.
KRAFTWERK PLESSA
men det gjorde den förmodligen inte. Sovjetiska ingenjörer var bättre på att skruva loss och skruva isär krigsskadestånden än att skruva ihop dem och ha någon nytta av dem.
.
Efter sex års lidande och elände var kriget slut, kraftverket i Plessa hade överlevt, det stod kvar och var en av få fungerande energi-leverantörerna i DDR. De försvunna delarna, krigsskadeståndet, ersattes aldrig, men moderniseringar av existerande pannor och generatorer förekom. Bland annat ändrades spänningen från 60 kV till 110kV.
.
Bland annat ändrades spänningen från 60 kV till 110kV. (observera att Volt är spänning och Watt är effekt). Den högre spänningen; Volt, medför minskade förluster i ledningsnätet. Men processen att elda kol och få energi ändrades inte.
.
..
Vid arbete i den yttre tipfickan måste kontaktledningen vara frånkopplad! Ansvarig: Förare av tippvagn.
..
Ca 15 km från kraftverket ligger några stora konstgjorda sjöar. Det påstås vara världens största naturrestaureringsprojekt, hundratals hektar kolsänkor, dvs. dagbrott av kol har av naturens egna krafter och tidens gång fyllts på av grundvatten och bildat ett sjösystem, -processen fortgår. Skogar växer upp, folk badar i sjöarna,
.
-jag tog själv ett FKK-bad där juli 2019, då jag cyklade till Wien. (+38° i luften, allt för att svalkas) Härifrån hämtades kolet, med järnväg av kraftverkets egna lok. Ett av dem står kvar. Mellan de två ingående spåren ser vi något som liknar en tippficka, troligtvis tippades kol in till fabriken härifrån.
.
KOLFLÖDET
Vid perrongens slut var en dörr till en trappa…! Spännande, trappan gick upp ett antal våningar men slutade i intet, vi fick gå ner igen. Vid sidan om ett schakt, stort nog att en gång i tiden
.
Vid sidan om ett schakt, stort nog att en gång i tiden ha huserat en större elevator för brunkol.
.
Sorteringsband? Hit tippades kolet för att maskinellt
sorteras, separeras innan det var dags att eldas.
.
.
Innan förbränning utsattes kolet för denna hårdhänta kross, så att bitarna var av rätt storlek inför förbränning.
.
Ser man på! Här har det legat oförbränt i 35 år
.
14 april 1992 stoppades elevatorn som matade kolpannan. Kolet i skopan lär aldrig bidra till något CO2 utsläpp
.
.
.
Tomt! Och de kommer aldrig mer att fyllas med kol
.
MOT KOLPANNORNA
Väggen till höger är alltså lutningen av en stor tratt. Vad luckorna längs väggen har för funktion?
.
.
PÅ VÄG NER
När vi nått toppen, där kolet med hjälp av gravitationen skulle falla ner i kolpannan och eldas upp var det dags att gå ner.
.
Vår väg ner blev ett trapphus, där varje våning hade sin egen karaktär och fyllde sin egen funktion. Kolkraftwerk Plessa
.
KOLPANNORNA
Utrymmet mellan kolpannorna var som en tredimensionell labyrint,
med återvändsgränder, nya vägar och slutligen, en trappa ner
.
.
.
MANÖVERRUMMET OCH MANÖVERPANELEN
Kessel 2, Kessel 1. Vattenkokare 2 och Vattenkokare 1, den etymologiska föregångaren till Kittel? Denna utsikt bjöds det på då vi klämde oss ut mellan kokpannorna 1 och 2.
.
När vi kommit ner från vattenkokarna med tillhörande kolpannor befann vi oss i ett slags manöverrum, en elegant manometer hängde på väggen likt en väggklocka i en uraffär. Uppe i taket hade en kvadratisk klocka av DDR-snitt skruvats upp, praktisk funktionell, men saknade all den elegans manometern besatt.
.
Känslan här var som att vi tagit klivet in i en annan tidsålder, i något som Jules Verne hade ritat ihop. I denna andäktiga söndagstystnad, kunde jag inte låta bli att tänka på hur det låtit här när kolet eldades, när vattnet kokte, när hundratals mekaniska ventiler justerades och när kraftverket arbetade för fullt, men nu är här tyst, mycket tyst.
.
Schäffer&Budenberg, Magdeburg. Företaget existerar än i största välmåga, de har hängt med i tiden. Fast dagens produkter är inte lika eleganta som dåtidens.
.
.
.
Till/från varje mätare på mätartavlan, gick ett rör från en givare som
gav tryck till den roterande visaren på mätaren, det blev en del rör
.
.
KYLTORNEN
Kyltorn är till det yttre det som är mest påtagligt i en kraftverksanläggning. Varje gång det händer en olycka på ett kraftverk, vare sig det är, gas-, kol-, kärnkraft eller oljekondensverk så är det kyltornen som visas i TV-rutan. Kärnkraftverken är de som bullrar högst i mediatrummorna. Detta har fått många att tro att kyltorn bara existerar vid kärnkraftverk, de har ofta blivit symbol för just kärnkraftverk, men de finns vid alla kraftverk som skapar ånga och är helt ofarliga.
.
De flesta är till det yttre i betong, är bredast i toppen och botten. Kyltornens uppgift är att ta tillvara så mycket som möjligt av temperaturen i den vattenånga som lämnar turbinen efter det att den passerat turbinbladen. Kraftverken, oberoende energikälla kokar vatten till ånga, ångan riktas mot turbinbladen som då snurrar och driver en generator. Generatorn omvandlar sin roterande energi till elektricitet.
.
.
.
.
I korthet fungerar det så här: Ångan som passerar turbinbladen är ca 100°C och innehåller mycket värmeenergi, energi som skapats av kraftverket. I stället för att släppa ut den av värme energitäta ångan låter man den gå till en kondensanläggning där den träffar på en ”vägg”, kondenseras dvs. kyls av lite och blir till varmvatten, för att därefter droppa ner och samlas upp. Detta varmvatten pumpas sedan tillbaka till vattenkokarna så att de inte behöver värma det ingående vattnet från kallt till varmt till ånga, utan från varmt vatten till ånga. Sparar massor med energi.
.
Insidan, trä ? Så ser det ut som det gör.
.
Gamla bilder från Plessa visar att här en gång varit fyra kyltorn. Kanske tog sovjetsoldaterna med sig två som krigsskadestånd, kanske har de med hänsyn till att de till stora delar (obegripligt) var träkonstruktioner murknat och återgått till naturen som finfördelad biomassa.
Två kyltorn står kvar. Det ena fortfarande klätt med sinuskorrugerad eternit, det andra i sin träaktiga nakenhet. Kan tillägga att det krävdes viss akrobatik för att ta sig upp till dessa torn.
Grundfundamentet är i betong medan övre delar hålls uppe av ett fackverk av stål.
.
Den som vet mer om kyltorns funktion kan säkert berätta om varför, men alla som har en veranda, stuga ett hus av trä, trädäck, utemöbler av trä, vet att trä och fukt är en dålig kombination. Men hela innanmätet i dessa torn bestod av just trä.
Det södra kyltornet hade berövats sin skyddande ytterfasad av eternit och kvar var några nakna träplankor.
.
.
Och från botten av kyltornet pumpades varmvattnet
tillbaks till kokpannorna och hela processen började om
.
RESTEN AV KRAFTVERKET OCH LITE MER HISTORIA
Året är 1985, mars månad och kommunistpartiet i Sovjetunionen väljer en ny generalsekreterare, som några år senare fick Nobels Fredspris. Michail Gorbachov var en tveklös pristagare, ingen har avrustat världen så mycket som han och Ronald Reagan. Berlinmuren föll 1989, Eric Honecker fick huvudbry och Ceausescu ”blev uppställd mot en annan mur i Rumänien, med känt resultat” allt innan 1989 tog slut. En ny värld öppnade sig, en ny
En ny värld öppnade sig, en ny värld med tillgång till kapital, material men även miljökrav, krav på avkastning, krav på utsläppvolymer, nya okända krav! 4 augusti 1990 begärde de östtyska delstaterna utträde ur DDR och ansökte om att få bli delstater i Förbundsrepubliken ”väst” Tyskland, ansökningarna beviljades! Möjligheter, och massor med krav. Det dröjde därför inte länge förrän kraftverket togs ur drift.
.
14 april 1992 tömdes sista skopan ”öst”tyskt brunkol i pannorna och därefter slocknade lågan och ingen mer ånga trycktes ut mot turbinbladen. Det som 70 år tidigare var framtidens energi hade inför 1990-talet spelat ut sin roll. Ett sista försök att hålla kraftverket vid liv var att konvertera det från kol till naturgas,
-åtminstone skulle brunkolsröken
-åtminstone skulle brunkolsröken försvinna för att ersättas med smutsig, men betydligt renare rök från bränd naturgas. Men satsningen misslyckades, infrastrukturen, om vilken jag inte är tekniskt nog kunnig att uttala mig om, blev för dyr och fungerade inte tillfredsställande, så varför slänga goda pengar efter dåliga?
.
I så stora byggnader finns alltid utrymmen som använts till andra aktiviteter. Man hittar alltid något underligt i hörnorna på sådana här ställen. För en kort tid var kraftverket ett museum om sig själv, ägt av delstaten Brandenburg. Kanske var en del av
Kanske var en del av skräpet därifrån. I en hög med läsbart material ligger ett exemplar av nyhetstidskriften DER SPIEGEL, från 2007, snart 20 år sedan, men med en högst aktuell rubrik, mer aktuell i Tyskland än i Skandinavien
.
mer aktuell i Tyskland än i Skandinavien. Der Staat Gasprom. ”Staten Gasprom”. Nå nu har putin startat krig och Ukraina gör vad dom kan för att förstöra både distributionen och produktionen av den staten.
I ett annat utrymme står en pappdocka, halvt huvudhuggen och med gapande mun. Det behövs ingen större fantasi för att se dragen efter trumpetare D. -Dagsaktuell politik som snart blir historia.
.
.
Allt roligt har ett slut, även åtta timmars besök i kraftverket. Ute i Plessa, på väg till vår parkerade bil kommer vi i samtal med en äldre man. -Äldre? Kanske inte äldre än vi men gammal nog att ha växt upp i Östtyskland.
Han hade en del synpunkter på den nya tid vi lever i. Först var han gramse på alla tyskar ”från väst och storstäderna” som kom hit och köpte upp husen, renoverade dem för att sedan ha som helg och sommarbostäder. Själv bodde han i det enda icke renoverade huset på gatan. Men allt var inte svart, att Plessas största arbetsgivare, kraftverket, lagt ner hade ju fördelar också. Han berättade att efter vindstilla
Han berättade att efter vindstilla dagar på vintern kunde man sopa upp lager av nedfallna sotflagor som kunde vara två-tre centimeter tjocka. Att torka tvätt utomhus var aldrig ett alternativ och hur bra det var för lungor och hälsa, -hos djur och människor i trakten, behövde inte diskuteras. Med skämtsam ton berättade han att ju mer det blåste, desto bättre mådde alla i byn och dess omgivning. Alla mådde bättre när kraftverket stängde, men den lokala ekonomin fick ta över sjukdomsbördan från humankapitalet och nu är Plessa, mer än tidigare, en helg- och sommarby för mer välbärgade personer från de stora städerna.
.
Det gick inte att bortse från besvikelsen i hans tonfall när han berättade sin historia. Tänk själv, du föds sent 1950-tal, Tyskland är fattigt, illa omtyckt, och du blir indoktrinerad, om du bor i öst, att ”veta” att du bor i arbetarnas paradis och har du tur kan du efter 20 års sparande köpa en Trabant. Kusinerna i väst
köpa en Trabant. Kusinerna i väst, som du får uppsprättade brev från en gång i kvartalet, -Det var Stasi som sprättade upp och läste all korrespondens, berättar om sin utlands semester, sin nya Audi och att de bytt diskmaskin från Bosch till Miele.
.
När det hela sedan kollapsar och muren rasar, kommer du först till insikt att du levt i en lögn, -det anade du nog ändå. Din kusin köper upp grannens hus och bekostar en renovering av det som du inte kunde drömma om. Den mentala barriären finns kvar men yttrar sig nu i att din pension bara är hälften av väst-släktens, att de kommer på besök ibland, men du har inte råd att åka till väst.
Kanske är jag en del i denna känsla, vad tänker gubben när jämnåriga gubbar från andra ”västländer” tar sig ner till hemtrakterna bara för att få betrakta ruinerna av det som en gång var hela ortens välstånd och inkomstkälla. -Du har fått det bättre men också fått en insikt i att hela dit liv varit sämre, -klart AFD, med enkla budskap har framgångar i dessa trakter.
Sensmoralen om politiska system får tala för sig själv. ”kommunismen gjorde tjuren till en oxe, men hur gör man oxen till en tjur?”. -Moldaviskt ordspråk.