ELBBRÜCKE DÖMITZ
.
Elbe vid Dömitz, från östsidan. På andra sidan floden låg Västtyskland
.
Det ska ha varit 1870-1873 som bron byggdes. Jag var själv inte med på den tiden så uppgiften får härledas till externa källor, som förhoppningsvis är pålitliga. När järnvägen och brobygget påbörjades var Tyskland en lös sammansättning av delstater som bara hade det gemensamt att de talade samma språk och levde likt ett tyskt EU under namnet Nordtyska Förbundet. 1871 upphörde det nordtyska förbundet, Tyskland enades och blev kejsardömet Tyskland, åtminstone fram till november 1918, mannen bakom det hela var
.
åtminstone fram till november 1918, mannen bakom det hela var preussaren Otto von Bismarck. Järnvägsbron över Elbe ingick i Wittenberge-Buchholzer Zweigbahn, alltså ett stickspår från en större bana från Buchholz till Wittenberge. Ursprungligen skulle järnvägen vara en alternativ sträckning och konkurrent till andra banor och gå hela vägen från Berlin till Hamburg. När bron blev färdig var den för en stund dåvarande Tysklands längsta bro.
.
Under drygt sjuttio år kördes gods och passagerartrafik över Elbe med närmsta station Dömitz. Sedan blev det krig igen när han med mustaschen lyckades förstöra ungefär allt som byggts upp sedan Bismarcks dagar. I Krigets slutskede, kanske för att fira Hitlers födelsedag, bombade allierat bombflyg bron 20 april 1945. Kvar stod uppfarterna på båda sidor. När det andra världskriget var slut påbörjades det mindre mordiska men mer vapenskramlande kalla kriget och delade upp Tyskland i fyra zoner. Sovjetzonen som blev DDR och de franska, engelska och amerikanska som blev BRD.
.
.
<<
Längs med den del av Elbe som utgjorde gräns mellan BRD och DDR stod de Östtyska vaktornen likt ogräs utplacerade, överallt. Vid det östra brofästet i Dömitz stod ett Beobachtungsturm BT 9. Numera huserar den lokala segelklubben i tornet, medan inga synliga spår syns av bron i Dömitz
.
Efter en cykeltur på några kilometer, över den nya bron söder om Dömitz tog jag mig ut till "ingenstans" där järnvägsbron har stått och inväntat evigheten de senaste 75 åren.
.
Brofästet var ett stabilt bygge numera en svårtillgänglig ruin i ödemarken. Det är inte bara teglet som är rött, dygnets sista ljusa halvtimme med nedåtgående sol kryddar de röda färgerna än mer.
.
Rödrostigt järn eller tegel har liknande färg i solnedgång. Vegetationen har fått fäste i alla pelare och har påbörjat nedbrytningen.
.
Just här vid Dömitz utgjorde Elbe gräns mellan öst och väst, så viljan att bygga upp bron igen var obefintlig. Västsidan låg i den engelska zonen och på andra sidan Elbe låg det sovjetstyrda DDR. Av någon anledning ville många östtyskar ta sig västerut till Västtyskland, medan ingen har hört om flyktförsök från väst till öst.
I Dömitz som låg i DDR zonen stod resterna av bron och sträckte sig ut över Elbe och användes till att fly ifrån DDR. Troligtvis hamnade man i Elbes vatten, men med viss simkunnighet och rätt val av årstid, så man inte frös ihjäl i flodvattnet så kunde man ta sig till väst, även om man var genomblöt när man tog sig iland på Elbes västsida.
.
.
För den med god balans var det bara att hoppa över och ge sig ut, men så god balans har jag inte.
.
Här var några plankor att gå på, men de var lösa och fallhöjden högst ohälsosam, så någon promenad på bron blev det inte.
.
Så småningom ökade bevakningen på östsidan och det var väl inte osannolikt att DDRs gränsvakter beordrades att skjuta simmande flyktingar i vattnet, om gränsvakterna lydde order förstås. Det ryktas om värnpliktiga DDR gränsvakter som under sina bevakningspass hade både dålig syn och dålig hörsel. I öst förekom ironiska ”roliga historier” som drev med det egna politiska systemet. ”Två gränsvakter står vid en öppen gräns och den ene frågar sin kollega, ”tänker du på samma sak som jag”? Efter en stund svarar kollegan tveksamt, ja troligtvis. Då är jag tvungen att skjuta dig. Jo men du tänkte först för du ställde frågan, så då är jag tvungen att skjuta dig”. Roligt eller inte, men så utvecklades humorn i lydstaten DDR.
Med tanke på den offentliga paranoia som DDRs ledarskikt led av så beordrades nedmonteringen av den östra påfarten av bron, framförallt för att förhindra vilseledda själar att vilja lämna det paradis man försökte skapa i DDR. 1987 hade hela bron monterats ner och nu syns inget av bron på östra sidan. På västra sidan hade man annat för sig, man försökte bygga upp landet och lägga energi på att konstruera saker. Rev gjorde man bara om något stod i vägen och var ett hinder för nybyggnation. Hur många som flytt över Elbe vid Dömitz får vi aldrig reda på, inte heller hur många som upptäckts utan att vidare åtgärder, dvs att skjuta de flyende, vidtagits.
.
Brons sydsida, brofundamenten var spetsiga på denna sida. Elbe rinner norrut mot Hamburg och rinner ut i Nordsjön vid Cuxhaven
.
På västsidan gick bro och järnväg in i obebodda trakter, närmsta ort är Dannenberg, ca tio km västerut och det är inte någon större metropol. Så där står kvarvarande bro kvar och har överlevt ytterligare 75 år. Något underhåll förekommer inte och brofundamenten börjar så smått falla isär, sten för sten.
..Vad blir då framtiden för bron? Den är en form av krigsmonument som ingen vill bekosta underhållet av. Men redan för tio år sedan köpte en holländsk mäklarbyrå bron för 305 000 €, drygt 3 miljoner kronor, säljare var DB, Deutsche Bahnen,
.
köpte en holländsk mäklarbyrå bron för 305 000 €, drygt 3 miljoner kronor, säljare var DB, Deutsche Bahnen, Tyska järnvägen. Om någon här inflikar att det heter Deutsche Bahn, så var det namnet fram till återföreningen och var Västtysklands järnväg. När DB slogs samman med östtyska Reichbahn blev namnet plural och DB ändrade betydelse till Deutsche Bahnen.
.
Här syns det tydligt, den vänstra sidan som är den norra är rund, medan den södra sidan är spetsig för att möta högvatten och klara av isblock på väg till Hamburg och Nordsjön.
.
Södra sidan.
.
Något underhåll förekommer inte, grönskan slår rot och fungerar som tålmodig murbräcka och kommer bit för bit att riva bron om inget görs.
.
Norra sidan, rundade fundament, dagsljuset är på väg bort och fågellivet ger ljud ifrån sig. Om det fryser, -det var många år sedan sist, breddas Elbe och det låglänta området här fylls av vatten under islossningen i mars. Om?
.
Först fruktade myndigheterna att bron skulle monteras ned och att ny ägare betraktade den som en råmaterialbank av sten och järn. De nya ägarna lovade att utveckla bron och som råmaterialbank var den värdelös då den hade tillräckligt lagligt skydd för att inte rivas. Nu vid mitt besök tio år senare, september 2020 står bron kvar, det växer buskar på bron och rötterna bryter ner stenarna i fundamenten bit för bit. Något underhåll syns inte till och inte heller är den en turistattraktion.
.
fundamenten bit för bit. Något underhåll syns inte till och inte heller är den en turistattraktion. Den ligger avlägset och inga skyltar pekar ut riktningen. Ska man ta sig dit med bil blir det långa omvägar, medan man från cykel kan ta sig dit på kortare sträcka än fyra kilometer från Dömitz. Men än står den kvar!
Länk: Der Spiegel
.